Min syn på svenskt åsiktsklimat

8 Jun

I diskussion med vänster- och högermänniskor skaffar man sig med lätthet ”vänner”, eftersom det går att hitta poänger i alla politiska system. Märk nu att jag skriver ”vänner” – med citationstecken! Denna sorts vänskap, är nämligen värdelös för en allvarligt syftande människa. Vänskap, villkorad av en politisk åsikt, är av samma dumma slag som allt umgänge baserat på en gemenskap utanför själen. Som bankdirektörernas, där exkludering sker genom bankrutt, eller som den religiösa församlingens vilka sekundsnabbt kan separera en individ från vän till avfälling.
     Den persiske poeten Hafez hanterade detta fenomen på ett pedagogiskt sätt. Ovårdad och med trasiga kläder hamnade han i en by där han bad om ett mål mat. Reaktionen var dock en spark i arslet och orden ”stick här ifrån tjuvstrykare”. Ett år senare passerade han som av en slump samma by igen, men denna gång klädd som en adelsman. Samma önskemål, som året innan, genererade nu istället en massa tillgivna leenden och ett långbord med utsökt mat. Hafez tittade då mycket strängt var och en av byborna i ögonen, utan att röra deras mat. Sedan började han till deras häpnad klä av sig – tills han bara satt i kalsongerna. Han lade kläderna framför maten, och så sa han till byborna: ”Så! Det var mina kläder ni bjöd på mat, inte mig, därför är det också kläderna som ska äta av maten”.

Följaktligen ska man aldrig vara rädd för att skaffa sig åsiktsmässiga fiender. Man ska rycka på axlarna om någon, på politiska grunder, markerar sin fiendskap mot en. Och hellre än att se det som att en vänskap gått förlorad, ska man se det som en nyttig självsanering. Verklig vänskap mellan två individer, överlever nämligen en politisk diskrepans lika kraftig som den mellan fascisten och kommunisten – eftersom riktig vänskap hämtar sin näring ur drifter, viljor och instinkter djupare in i själens lager än någonsin en politisk idé kan tränga sig.

Vi lever nu i en tid där hat odlas, vänskap villkoras och personer legitimeras – endast på politisk grund. Och som en liten extrakrydda på detta dumma tidevarv, värderar vi också ett och samma budskap olika, beroende på ytliga attribut hos den som säger det (såsom hudfärg eller kön). Den sociala vänstern i dagens Sverige skrämmer mig betydligt mer än högern. Den har berusat sig av fanatismens söta nektar och gör nu en närmast religiös uppdelning mellan gott och ont. Denna vänster, tycks inte längre sitta och diskutera hur en industriarbetare ska få en drägligare tillvaro – frågor som jag menar är den röda politikens fundament. Istället har den totalt kommit att rikta in sig på frågor som genus, etnicitet och hbtq. Viktiga saker, givetvis, men proportionerna och inte sakfrågan blottlägger här det osunda.

Personer från denna vänster, motsätter sig gärna ett resonemang av den sort jag för. De menar, att man inte kan separera åsikten från en person, typ: sverigedemokraten ställer upp på en ond värdsbild, alltså är personen per definition ond. Jag svarar då, att detta förhållningssätt endast är resultatet av att man har tappat ut delar av sin egen mänsklighet, och ersatt den med lika delar fanatism. De som resonerar så, når helt enkelt inte in till den del av sin egen själ där den sanna vänskapen sitter, och detta gör dem frustrerade. Därför, som ett komplement, skriker dessa toleransens människor sig hesa för jämställdheten, har aldrig så blonda rastaflätor, Che Guevara-bilder på sin röda t-shirt och pryder sina bröst med polletter där det ena budskapet är ömmare än det andra. Men samma personer har många gånger ögon och blickar lika hårda som en örn, och blir kalla som isbitar om någon inte ställer upp på deras sak. Och som om referenserna till religionen inte kunde stanna vid det svartvita, har man också inom denna sfär utvecklat en besatthet av ordet ”kärlek”. Det är kärlekståg hit och kärleksattack dit. Men samma stund som ”kärleken” blir villkorad, dör den. Därför kan jag aldrig genuint omfamna någon, förenad med den endast i en åsikt. För vad tycker samma person om mig, om jag byter åsikt?

Det är bra att man strävar mot jämnställdhet i alla dess betydelser. Det finns strukturer som premierar vita heterosexuella män, och endast en idiot försvarar dessa strukturer. Socialismen var definitivt nödvändig när den kom – under en tid då de hårdast arbetande befolkningslagren hade det så jävligt att de med knapphet kunde försörja familj. Människan har rovdjuret inom sig och möjligheterna att roffa åt sig på andras bekostnad bör regleras. Men på samma gång är människan ett snyltdjur och lika mycket måste möjligheterna begränsas, att parasitera på ett sofistikerat utjämningssystem. Dessutom, är frihet nästan lika nödvändigt för den mänskliga naturen, som luft, vatten, mat och värme. Och alla politiska extremer präglas av ofrihet. Att ha inslag av både höger och vänster är alltså viktigt. Men viktigast av allt är att man lär sig att lyssna på dem som är av en annan uppfattning, att man kan kompromissa och att man – slutligen – kan separera en åsikt från en individ.

Annonser

8 svar to “Min syn på svenskt åsiktsklimat”

  1. Emil juni 8, 2015 den 5:38 e m #

    Hej,
    Jag har läst din blogg ett tag nu och jag är glad att jag hittade den. Jag gillar att skriva och skrev mycket förr. Jag blir imponerad av order du använde i meningarna och dina åsikter stämmer mycket väl överens med mina. Fortsätt skriva, så fortsätter jag läsa.

    Emil

  2. ksmb juni 13, 2015 den 7:57 f m #

    Intressant…fast nåt saknas..

    Även om man inte ger ”kläderna mat”, så för min del vill jag se nån form ”samklang” …jag roas inte av att föda min egen undergång ( eller plantera frön på stenhäll )

    ”villkorslös” godhet kan visualiseras , så här i Sverige just nu.. 😉

  3. stensture juni 27, 2015 den 7:55 f m #

    Jag har full respekt för att det finns ”måsar” och ”hyenor” … MEN jag ser inga skäl till att de ska försörja sig på mina ansträngningar.

    Kort sagt du borde fundera lite mer på att det inte bara är åsikter som utbyts….varför i helvete skulle jag vilja lägga de pengar som kunde ge våra egna en vettig skola äldrevård ..på hat och bilbränder ”balkongolyckor” …Däremot kan jag sätta mig i fåtöljen och tolerera att de beter sig som svin i sina egna länder. De är inte stora krav vi ställer ..kan de inte ställa upp på det så borde de stanna i den skit de gillar att vältra sig i.

    http://polytempik.blogspot.se/2015/06/goteborg-vill-bli-vanort-med-baltimore.html

  4. swe_strutz juli 10, 2015 den 2:32 e m #

    Du talar ofta om ”åsikter” och förståelse…( som jag ser det glömmer du de pengar/rättigheter som överförs oftast bara från ena sidan )

    Skulle vara intressant att se dig analysera nedan….
    http://petterssonsblogg.se/2015/07/09/flyktingfamilj-jobbar-ideelt-for-10-miljoner/

    Om inte annat så kan du ”glädjas” av att veta vart pensionen du troligen inte kommer att se röken av tog vägen…..

    Varför inte lyfta fram allt bra som du ser…..helst från MENA länderna….. pengar är bara pengar. Hur ser Sverige ut om 25 år….eller vad är det vi ger vår barn ? ( …snarare ger bort )

    När det gäller Grekland har man kommit till en punkt man inte vill låna ut mer….när når man en liknande punkt när man inte längre orkar låta ”20% bra” ursäkta ”80% problem”…

    Hur länge låter du en ”gäst” vandalisera din lägenhet och våldföra sig på dina nära o kära…..( säger du då till de som drabbas när du är på jobbet några smärtsamma år får man ta … 😉

    • Julius Hjort juli 10, 2015 den 3:33 e m #

      Mina åsikter är enkla. Om man byter land rättar man sig efter de normer som där råder – och ser man brister i kulturen, presenterar man dessa på ett ödmjukt sätt. Och vidare ska man göra det med inställningen att jobba och göra rätt för sig. Sverige är ett fegt och släpphänt land som tillåter mycket skit. Om jag var diktator skulle både invandrare och svenskar ha det bättre. Jag skulle inte tillåta vilka beteenden som helst, men jag skulle å andra sidan ha en genuin respekt för varje medborgare. En respekt som inte byggde på vare sig rädsla eller exotifiering

  5. swe_strutz juli 11, 2015 den 8:26 f m #

    Hoppas du blir ”diktator” …vi behöver förändring !!

    Jag tror inte feghet och konflikträdsla räcker som förklaring till det vi ser. Den som är feg borde åtminstone vilja rösta sig till förändring och få en fungerande polis.

    Alla råa gruppvåldtäkter, nedslagna gamlingar, nedbrända skolor..stenkastning på polis. Organiserat bedrägeri av assistansservice..hem för ”ensamkommande”…rekordstora rättegångar i Södertälje Hotade domare ….IS-krigare är bara missförstånd och bör få lägenhet och jobb.

    För att ta all denna skit under SÅÅ LÅNG tid krävs nåt MER !

    Självhat ? stockholmsyndromet …. swebola , masshypnos ?

    Samtidigt är det komiskt att vi helt plötsligt vaknat till och blivit rädda för Rysslands rörelser ( troligen med all rätt ) . Men om man ändå tänker ge bort sitt land kravlöst till MENA folk som är så långt från oss som det bara går att komma i värderingar, så undrar man vad kan ryssarna göra som toppar det. Hur skulle vi se på att tvingas ta emot en halv miljon ryssar som vi både skulle utbilda och kvotera in på alla nivåer i samhället….
    Skillnaden är förmodligen att ryssarna inte hatar oss så grundligt som MENA / politisk Islam.

    Jag försöker se det som om 10 syskon ärver en gård och 8 vill bränna ner den demokratiskt ….. Dumheten är så stor hos de 8 så frågan är om den ens är värd att försvara…..bara vänta på Darwin…….

Trackbacks/Pingbacks

  1. Vilka är dina verkliga vänner? | Johan Åhlén - juli 9, 2015

    […] Julius Hjort skriver mycket bra om ”villkorad vänskap” och hur värdelös den är: […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: